Kvällen har inneburit folklustspel på tvn, ihopkurade tillsammans hela familjen i soffan. Rydberg och Fredriksdalsteatern för hela slanten! Först blev det Rabalder i Ramlösa och sedan gick vi vidare till Viva La Greta. Och den, ja den väcker så otroligt mycket minnen. Det var min andra sommar som serveringspersonal där och Robins första, man minns bråken med chefen och berömmen från chefen, man minns de varma kvällarna som ibland innebar att man fick dirigera in ambulans för någon i publiken mådde dåligt, man minns direktsamtalen med chefen i komradio vid nödsituationer,  man minns de regniga föreställningar då åskan kom då man fick stå i en tunn regn poncho som inte gjorde någon mer nytta än att skydda komradion man höll i när man stod mitt bakom scenen och tittade upp och räknade sekunder mellan blixt och smäll och rappoterade varje som var kortare än 4, man minns de korta stunder man haft med skådespelarna då man larvat sig ihopa medans de väntade på att göra entré. Och när vi såg och hörde akt etts avslutnings låt så steg pulsen lite, av den gamla vanan att den låten innebar att det var ca 3 minuter kvar till pausen och man var tvungen att ha allt redo när låten var klar... Tänkt vilka härliga minnen som kan väckas av en film ♡

Glömde tillochmed bort tiden och ser nu att klockan är allt för mycket,  måste tvätta av sminket och gå och lägga mig så jag orkar med morgondagen,  för man måste ju leva i verkligheten med, allt är inte bara teater...