Att gråta av en väska?

Tog äntligen tag i att packa upp vår BB-väska. Den har stått i hallen sedan vi kommit hem och jag har inte lyckats ta mig till att packa upp den. Ikväll fick jag gjort det. Med tårar rinnande. Jag vet inte varför men väskan var så laddad för mig. Så mycket känslor och tankar kom. Ändå kan jag inte sätta ord på det. (Därför jag inte heller lyckats skriva min förlossningaberättelse än, det är helt enkelt för mycket känslor)
Men nu är det iallafall gjort!


Har även suttit i dag och planerat lite för Valentinos dop. Roligt och mysigt att sitta och planera inför det. Kommer bli en underbar dag ♡

Hade Felicia över på fika idag, alltid lika underbart att få umgås med henne. Och tycker om att hon som fadder får umgås med Tino med ♡

Efter hennes besök försökte jag få Tino att sova (Han har någon grej att inte vilja sova på eftermiddagar och kvällar utan bara vara i famnen) Han ville som vanligt inte sova, eller jo han ville gärna, men varje gång han somnade så väckte han sig själv efter ett par minuter. Efter en timmes gråtandes försök så gav jag upp och "lindade" honom i ett sista försök då han brukar tycka om det (Men jag är lite rädd för det) och han somnade och har sovit som en stock sen dess! 
Så jag får försöka acceptera att han trivs med lindning (nej inte det gammal superhårda sättet utan det lättare sättet man gör med en filt och fokuserar mer på armarna)
Utomlands är det ju vanligt med lindning och anses väldigt bra för bebisar men i Sverige anses det vara sämre för bebisar sett ur plötslig spädbarnsdöd-synvinklen då de sover "för" gott..
Men det är väl också viktigt att de få sova? 

Hur har ni andra mammor gjort? Har ni lindat era barn? 
Visa fler inlägg