Idag har jag saknat dig mycket. Du har funnit i mina tankar och jag fylls med saknad. Tiden har gått så fort farfar.

Det händer så otroligt mycket just nu i våra liv som jag önskar jag kunde få berätta för dig. För du ville alltid veta, du ville alltid lyssna.

Hade du funnit kvar här just nu, så hade jag berättat för dig att min syster och hennes barn bor här. Du hade funnit glädje i det. För du hade förstått vad jag menade. Du hade känt av det vi pratat så mycket om. Och du hade skänkt oss alla av din värme.

Och jag hade berättat att Robin fått fast tjänst, oj vad stolt du hade varit. Du hade varit så glad för hans skull.

Du hade skrattat gott åt hans kommentarer från jobbet, och du hade delat hans lycka och glädje.

Mest hade jag också pratat om våran cykelsemester som närmar sig med stormsteg. Du hade tyckt vi alla var galna. Du hade tyckt jag var tokig. Och du hade älskat det. Du hade med ett skratt hänvisat till min envishet och min lust att testa saker, prova saker och våga vara äventyrlig. Envisheten du såg hos mig såg du hos dig själv. Och du älskade att jag var galen, att jag satsade stort. Och du hade skrattat hårt åt Robins ovilja att följa med, det hade roat dig så mycket. Det hade kunnat roa oss lite tillsammans <3

Jag vet att du hade följt vår resa hela vägen, du hade läst allt vi skrev, tittat på alla bilder jag kommer lägga upp, du hade sett varje filmklipp som kommer streamas. Du hade varit så delaktig som bara du kunde. Du hade en fantastisk förmåga att få mig att känna att du fanns precis intill, fast att du alltid var många timmar bort...

Jag hade också pratat med dig om mitt jobb, berättat allt nytt som händer, du hade varit stolt över mig farfar. Fast du var du konstigt nog alltid ändå..

 

Men mest hade jag sagt hur otroligt mycket jag saknar dig. Hur otroligt tomt det blev när du försvann. Jag hade viljat berätta för dig att jag älskar dig så mycket att det gör ont nu när du inte längre finns.

Jag hoppas att du visste det, att du visste att jag älskar dig. Jag hoppas att  du fortfarande finns där ute, att du finns hos mig även om jag inte längre kan se eller höra dig. Du ska veta att det händer alltid något nytt som jag vill dela med dig. Du finns alltid i mina tankar. Du är alltid saknad.

 

 

[detta inlägg var till farfar, ni andra är inte glömda, jag lovar att lägga upp bilder från min och robins miniresa, men bloggappen har inte fungerat så jag har inte kunnat lägga upp bilderna. Men det kommer. Men under tiden så kände jag att jag behövde få skriva till farfar...]